Idag har jag varit på arbetsförmedlingen

Idag har jag varit på arbetsförmedlingen på informationsmöte och fått veta mina skyldigheter som varande arbetssökande. För det första gjordes det ursäktande klart för oss, att som arbetssökande är vi från början misstänkta snyltare. De regler som har satts upp för hur vi måste bete oss för att få någon arbetslöshetsersättning (som de flesta av oss har betalat a-kasseavgift till våra fackföreningar för att få tillgång till) är utformade på sätt som antyder att det förutsätts att arbetslösa människor i första hand är ute efter att lura systemet och inkassera pengar utan att bidra med arbete. Så har det varit under hela mitt vuxna liv, men misstänksamheten verkar ha blivit ännu större på senaste tid. Bland annat har sedan jag sist var arbetslös en deltidsarbetslöshetsregel tillkommit, som ger den arbetslöse en pott på 75 dagar varur deltidsarbetslöshetsdagar dras, d v s de dagar i en vecka som man är arbetslös om man har haft tur (eller otur) att ha fått ett uppdrag som inte varade en hel vecka. Detta ovetande har jag sedan mina översättningsuppdrag drastiskt minskade i oktober, glatt tackat ja till enstaka jobb om en eller ett par dagars jobb och stämplat för resten. Det är ett klart suspekt beteende och ska med det här nya systemet tydligen i möjligaste mån stoppas.

Det är nämligen inte meningen att man ska kunna använda a-kassan som utfyllnad av inkomsten.
Smaka på den formuleringen, utfyllnad av inkomsten.
Inte ett förtvivlat försölk att få ihop en inkomst som räcker till det nödvändigaste, utan utfyllnad av inkomst.
Som jag förstår det förväntas man antingen ha en inkomst eller vara arbetslös, inte komma och dutta med lite av det ena och lite av det andra, inte. Antingen eller, annars blir man bestraffad som varande suspekt snyltare på systemet. När de 75 deltidsarbetslöshetsdagarna är förbrukade får man inga fler. Då får man baske mig se till att vara arbetslös på ett ordentligt och rejält sätt, hela veckor i taget, för någon ersättning för enstaka arbetslöshetsdagar i veckan får man inte därefter.
Inte nog med att jag för att över huvudtaget kunna få någon ersättning alls från a-kassan (som ju är att betrakta som en försäkring, för vilken jag har betalat premier varje månad så länge jag har arbetat) var tvungen att avveckla mitt företag, eftersom jag en gång tidigare redan har haft det "vilande" och man bara är tillåten att ha sitt företag vilande en gång. En gång under hela sitt liv. Vad är det för en jävla regel?! Marknadskonjunkturer går som bekant upp och ner. Ibland är det gott om jobb och ibland är det ont om jobb. Svängningarna är inget som händer en gång under en livstid. Nåväl, jag har en gång tidigare utnyttjat möjligheten av att ha mitt företag vilande och måste därför nu avveckla det helt för att kunna åtnjuta min rätt till arbetslöshetsersättning. Inte nog med det, alltså. Uppdrag finns fortfarande, om än i betydligt mindre utsträckning, så ibland då och då erbjuds jag jobb och för att då kunna fakturera för dessa måste jag anlita ett faktureringsbolag, som tar 7 % av min förtjänst för att skriva fakturor till mina uppdragsgivare, eftersom jag ju inte kan fakturera från ett företag som inte längre finns.
Men nu har jag alltså bara 75 arbetsdagar till förfogande innan fällan slår igen helt och hållet och då får jag förbanne mig hoppas att jag antingen har fått en anställning (fast det vill jag ju egentligen inte ha) eller att marknaden har vänt och det återigen finns jobb som räcker hela veckan.